Last day
G'day!
Min sista vecka i Australien har kommit mot sitt slut och det här blir mitt sista inlägg från Australien och som au-pair för imorgon lämnar jag landet down under. Jag vet inte riktigt hur det känns i nuläget, de sista 6-7 veckorna har gått galet fort.
Jag har haft en otroligt bra vecka. I söndags var jag ju ute med min fina världfamilj och åt massa god sushi, jag fick ett otroligt fint kort av dem där de skrivit så himla mycket fina saker, blev så rörd och började nästan gråta. Och om inte det skulle vara nog så fick jag även en sprillans ny Ipod nano för att jag skulle kunna ha något att lyssna på på flygresan hem. Otroligt snällt! Blev jätte glad!
I måndags hade jag beställt en chokladtårta med rosa rosor och spenderade eftermiddagen med att baka muffins som vi kunde ha på kvällen då Brads föräldrar kom över på hejdå fika. Det var nämligen sista kvällen vi var alla samlade.
I Tisdags tog Brad med mig ut på en jet boat tur, och trots att det var svinkallt så var det himla kul, jag var livrädd när båten gasade på och gjorde snurr efter snurr, haha. Efter det så åkte jag helikopter över Surfers och oj vad fint det var! Har en miljon bilder som ser ut som vykort och det var jätte kul att få åka helikopter, då jag aldrig gjort det förut.
Igår var jag ute med mina två tyska tjejkompisar för en avslutningsmyskväll. Vi träffades och for till Max Brenner cafét i Broad beach eftersom jag aldrig varit där. För de som inte vet så är Max Brenner ett café där allt är choklad. Då menar jag ALLT! Där finns allt från Choklad pizza till små fina praliner. Behöver jag säga att jag blev helt till mig?
Vi beställde en fondue med frukt som vi delade på och sedan två choklad-nöt våfflor med vaniljglass och smält doppchoklad. 10 kilo senare vart jag sjuukt mätt och mådde illa som tusan, men det var det värt för det var så sjukt gott. Och nu kommer jag aldrig mer vilja äta choklad igen. Mysig kväll var det, kommer sakna tjejerna.
Hur som helst, veckan har varit riktigt bra och jag känner mig så nöjd med hela min Australien vistelse. Au-pair livet må vara tuffare än vad man tror och kanske inte riktigt min grej i slutändan. Jag visste redan från början att ett år skulle kännas alldeles för länge så att ha varit här i 7,5 månad har varit perfekt för mig. Jag känner mig nöjd och redo att stänga det här kapitlet nu. Men jag ångrar inte för en sekund att jag valde att göra det här. Att lämna allt hemma, sticka iväg på egen hand och ta hand om sig själv. Att på egen hand bearbeta saker som hemlängtan, saknad, "down"perioder. Inte ha möjligheten att bara ringa en vän eller förälder för stöd och förstående, utan själv få ta tag i det och bara lära sig att se över det och sedan gå vidare. Man lär sig otroligt mycket om både sig själv och andra och växer enormt som person.
Att åka som au-pair till ett helt nytt land har gett mig otroligt mycket, jag har fått uppleva saker jag aldrig trott jag skulle få uppleva, jag har fått nya vänner runt om i hela världen och fått en erfarenhet som kommer följa med mig livet ut.
Jag har haft turen att komma till en otroligt bra familj som passat mig perfekt. Självklart kan det vara jobbigt i vissa stunder, men jag har alltid kännt mig bekväm och som en i familjen och inte en anställd. Jag har blivit bra vän med Brad och Karin och det har mer varit som om Karin varit min tjejkompis och hon har varit väldigt öppen och vi har kunnat prata om allt ihop. Och med tanke på att jag var deras första au-pair så fanns där inga krav att leva upp till någon annan, och det har varit himla skönt faktiskt. Det har även varit roligt att få vara en del av Lucas liv. När jag kom var han 9 månader gammal och kunde knappt stå själv. Jag var livrädd att jag skulle ta död på honom och kännt mig allmänt förvirrad över det här med småbarn då jag hade noll erfarenhet. Men med tiden har vi blivit riktiga bundisar och idag springer han alltid fram till mig och kramar mig och pussar mig på munnen. Så himla söt är han, Lillplutt.
Måste även tillägga att detta är en grymt bra chans att se hur det är att ha barn. Att inse vilket ansvar man har och vilket jobb det faktiskt är! Jag trodde inte att det skulle vara så mycket saker att tänka på. Det har varit nyttigt att se. Och att skaffa barn kommer jag inte göra förrän jag är 110% redo och har gjort allt jag vill hinna med innan det är "dags".
Så till alla er som funderar/planerar på att åka som au-pair. GÖR DET! Det kommer ge så mycket och du kommer växa enormt som person, lära dig att stå på egna ben.
Räkna med att vissa stunder kommer vara jobbiga som tusan, men jag lovar att de stunder som är underbara kommer väga upp det hela och du kommer aldrig ångra att du åkt. Och vill du inte stanna i ett år, så gör som jag och stanna under en kortare period.
Det är det bästa jag gjort.
Imorgon bitti åker jag ner till Nya Zeeland för fem dagars semester, sen bär det av mot ett, förhoppningsvis, varmt sommar Sverige!
Tack alla som följt min au-pair blogg! Kommer försöka uppdatera något från NZ också om det går.
Och till Australien säger jag:
Cheers mate!
I'll see ya later.
Min sista vecka i Australien har kommit mot sitt slut och det här blir mitt sista inlägg från Australien och som au-pair för imorgon lämnar jag landet down under. Jag vet inte riktigt hur det känns i nuläget, de sista 6-7 veckorna har gått galet fort.
Jag har haft en otroligt bra vecka. I söndags var jag ju ute med min fina världfamilj och åt massa god sushi, jag fick ett otroligt fint kort av dem där de skrivit så himla mycket fina saker, blev så rörd och började nästan gråta. Och om inte det skulle vara nog så fick jag även en sprillans ny Ipod nano för att jag skulle kunna ha något att lyssna på på flygresan hem. Otroligt snällt! Blev jätte glad!
I måndags hade jag beställt en chokladtårta med rosa rosor och spenderade eftermiddagen med att baka muffins som vi kunde ha på kvällen då Brads föräldrar kom över på hejdå fika. Det var nämligen sista kvällen vi var alla samlade.
I Tisdags tog Brad med mig ut på en jet boat tur, och trots att det var svinkallt så var det himla kul, jag var livrädd när båten gasade på och gjorde snurr efter snurr, haha. Efter det så åkte jag helikopter över Surfers och oj vad fint det var! Har en miljon bilder som ser ut som vykort och det var jätte kul att få åka helikopter, då jag aldrig gjort det förut.
Igår var jag ute med mina två tyska tjejkompisar för en avslutningsmyskväll. Vi träffades och for till Max Brenner cafét i Broad beach eftersom jag aldrig varit där. För de som inte vet så är Max Brenner ett café där allt är choklad. Då menar jag ALLT! Där finns allt från Choklad pizza till små fina praliner. Behöver jag säga att jag blev helt till mig?
Vi beställde en fondue med frukt som vi delade på och sedan två choklad-nöt våfflor med vaniljglass och smält doppchoklad. 10 kilo senare vart jag sjuukt mätt och mådde illa som tusan, men det var det värt för det var så sjukt gott. Och nu kommer jag aldrig mer vilja äta choklad igen. Mysig kväll var det, kommer sakna tjejerna.
Hur som helst, veckan har varit riktigt bra och jag känner mig så nöjd med hela min Australien vistelse. Au-pair livet må vara tuffare än vad man tror och kanske inte riktigt min grej i slutändan. Jag visste redan från början att ett år skulle kännas alldeles för länge så att ha varit här i 7,5 månad har varit perfekt för mig. Jag känner mig nöjd och redo att stänga det här kapitlet nu. Men jag ångrar inte för en sekund att jag valde att göra det här. Att lämna allt hemma, sticka iväg på egen hand och ta hand om sig själv. Att på egen hand bearbeta saker som hemlängtan, saknad, "down"perioder. Inte ha möjligheten att bara ringa en vän eller förälder för stöd och förstående, utan själv få ta tag i det och bara lära sig att se över det och sedan gå vidare. Man lär sig otroligt mycket om både sig själv och andra och växer enormt som person.
Att åka som au-pair till ett helt nytt land har gett mig otroligt mycket, jag har fått uppleva saker jag aldrig trott jag skulle få uppleva, jag har fått nya vänner runt om i hela världen och fått en erfarenhet som kommer följa med mig livet ut.
Jag har haft turen att komma till en otroligt bra familj som passat mig perfekt. Självklart kan det vara jobbigt i vissa stunder, men jag har alltid kännt mig bekväm och som en i familjen och inte en anställd. Jag har blivit bra vän med Brad och Karin och det har mer varit som om Karin varit min tjejkompis och hon har varit väldigt öppen och vi har kunnat prata om allt ihop. Och med tanke på att jag var deras första au-pair så fanns där inga krav att leva upp till någon annan, och det har varit himla skönt faktiskt. Det har även varit roligt att få vara en del av Lucas liv. När jag kom var han 9 månader gammal och kunde knappt stå själv. Jag var livrädd att jag skulle ta död på honom och kännt mig allmänt förvirrad över det här med småbarn då jag hade noll erfarenhet. Men med tiden har vi blivit riktiga bundisar och idag springer han alltid fram till mig och kramar mig och pussar mig på munnen. Så himla söt är han, Lillplutt.
Måste även tillägga att detta är en grymt bra chans att se hur det är att ha barn. Att inse vilket ansvar man har och vilket jobb det faktiskt är! Jag trodde inte att det skulle vara så mycket saker att tänka på. Det har varit nyttigt att se. Och att skaffa barn kommer jag inte göra förrän jag är 110% redo och har gjort allt jag vill hinna med innan det är "dags".
Så till alla er som funderar/planerar på att åka som au-pair. GÖR DET! Det kommer ge så mycket och du kommer växa enormt som person, lära dig att stå på egna ben.
Räkna med att vissa stunder kommer vara jobbiga som tusan, men jag lovar att de stunder som är underbara kommer väga upp det hela och du kommer aldrig ångra att du åkt. Och vill du inte stanna i ett år, så gör som jag och stanna under en kortare period.
Det är det bästa jag gjort.
Imorgon bitti åker jag ner till Nya Zeeland för fem dagars semester, sen bär det av mot ett, förhoppningsvis, varmt sommar Sverige!
Tack alla som följt min au-pair blogg! Kommer försöka uppdatera något från NZ också om det går.
Och till Australien säger jag:
Cheers mate!
I'll see ya later.
Kommentarer
mamma skrev:
Underbart att läsa! Lycka till på NZ.
