EN TANKE
Just nu sitter jag och tittar runt på olika resebloggar från människor som liksom jag har lämnat svensk mark för att upptäcka vad som finns utanför. Vissa personer är folk jag känner, andra inte.
Även om jag just nu befinner mig på andra sidan jorden kan jag inte hjälpa att jag längtar efter att resa, haha? Jag vet det låter ju sjukt konstigt med tanke på att jag är här och det är hur bra som helst, men jag menar resa, Backpacka. Igår när jag var ute stötte jag på en kille, tror han var från indien, och vi började småprata om resor etc. då vi båda ursprungligen är från andra delar av världen. Och han frågade mig vad mitt mål med att åka hit var och jag svarade att det är en god chans för mig att få se lite av världen. På det svarade han "Vill du se världen, eller vill du uppleva världen?" och även om det låter som något taget ur en halv sjaskig film så låg det något i vad han sa. Vi pratade inte så mycket mer men det är fortfarande något jag tänker lite på. Det är ju klart att jag vill uppleva världen. Jag vill ta alla chanser jag kan för att resa runt och se andra saker än de mest turistiga ställena (alla turister tänker väl precis såhär iofs..). Och trots det att jag bara är en 19årig tjej så är det något som verkligen pushar mig inombords till att göra grejer. Samma push som jag hade när jag bestämde mig för att åka hit. Den här resan jag gör nu, Min resa, går inte bara ut på att vara i Surfers och sola och bada utan jag vill göra såå mycket mer medan jag är här. Jag vill åka in till mittersta Australien (läs: bushen), jag vill ha några dagar i sydney, tasmanien, barriärrevet, Melbourne och förhoppningsvis kunna ta mig ner till Nya Zeeland. Ja, det finns en så lång lista på saker jag vill uppleva medans jag är här och det blir lite samma princip som krokodilen i alice i underlandet. Ni vet, tiden jagar, den räcker ju inte till. När man sitter hemma så tänker man alltid "Äh, men det fixar vi, det kommer gå bra. Jag kommer hinna med allt. blabla" Men nej, så där lätt är det då inte.
Det gäller att ta chansen medans man har den och jag skall göra allt jag kan för att hinna med så mycket som möjligt! För jag vet att jag inte kommer kunna göra allt jag vill.
Och nu då, när jag läser om en tjej som tagit sitt pick och pack och rest till Sydamerika i ett halvår. Hallå! Det vill jag ju också göra! Sedan Costa Rica resan i Dec/Jan har jag alltid velat åka tillbaka. Men nu vill jag uppleva hela sydamerika, galapagos och alla de där ställena man inte riktigt tänker på finns. Samtidigt som jag vill åka till Kina, Indien och Japan. New York, Los Angeles. Jag känner mig så driven, som en motor som inte vill stanna men det är inte lätt när högskola och ekonomi alltid ligger som en tung sten på ens axlar. Det finns så mycket att göra.
Jag känner att jag och mina två bröder är väldigt lyckligt lottade då mamma och pappa har tagit med oss på resor runt om i världen. Vi har därför fått se och uppleva saker tidigt och det kan nog vara en av faktorerna till varför jag vill göra mer. Jag har fått lite smak för det hela, jag vet lite hur det är.
Ett ganska flummigt inlägg men jag tror att alla ni där hemma som läser detta, alla mina vänner i min ålder tänker likadant. För jag vet att jag inte kan vara ensam om att vilja. Man borde ta chansen.
Det är det så värt.
Det känns som igår jag var liten och lekte runt i trädgården hemma, glassbilsgubbar som drog ut mina mjölktänder ( -.- ), familj och vänner nära till hands. Och nu är jag så långt ifrån mitt hem jag kan vara. Det var omtumlande i början, självlart, men även om jag bara har varit här två veckor så har det kommit nu att, shit, jag är verkligen här. Ingen big deal för andra kanske, men något större för mig.
Det känns läskigt men samtidigt ack så bra. Jag åkte faktiskt!
Jag har länge haft en längtan till att göra något jag drömt om, något eget. Man får lära sig att leva, ja i stort sett själv. Ingen finns där när det är liite jobbigare, man får stå på egna ben. Det är nu jag växer upp från barn till vuxen, på riktigt. Jag låter tiden bestämma vad jag kommer bli. En dag är jag säker på att jag kommer vara så glad över mina val, och förhoppningsvis uppnått vissa av de mål jag har. Ingen eller inget skall få mig att känna mig som något annat.
Det känns så bra! 
